Hejåhå vad det var längesedan. Tack för alla peppande ord i Gästboken! Härligt att veta att man är efterlängtad ;-) Efter en minst sagt intensiv höst har sidan fått ligga sist i högen på måstesaker. Tyvärr. Men vi har inte legat på latsidan för den sakens skull. Jag kämpade på hela hösten. Det gick segt som bara den men i november bestämde jag mig för att det fick vara nog och gick i mål. Visseligen på några kilo mer än vad jag hade tänkt mig, men jag tänker ta de sista 3 kilorna nu i vår istället. Mamsen gick ju i mål och blev guldmedlem redan i sommras, så hon lägger all energi på att hålla den nya vikten. Något hon lyckas jättebra med. Brorsan och papsen står väl oxå ganska så still med vikten sen vi uppdaterade här sist. Duktiga killar! Målet är, både för Martin, Anders och mig att vi skall springa Göteborgsvarvet den 14 Maj! Vi har väl alla insett att desto lättare vi är då, desto lättare kommer vi ta oss runt varvet. Så vår målsättning från idag är att vi skall tappa 3 kg till dess. 3 kg/månad med andra ord! Känns som ett bra realistiskt mål! Förresten, vi var och badade i simhallen förra fredagen. Ni vet simhall, februari, bikini, Urrrr! Men faktum är att: det känndes helt okej! Det hade det inte gjort för ett år sedan. Det är ett stort steg!!! Alla ni andra som kämpar. Fortsätt hängi! Jag lovar att det är värt det!!!
Aj då! Första bakslaget är här. Är tyvärr uppe på 70,4 igen. Å fy så surt det känns! Urk! Det svider rejält att behöva rapportera det. Saken är biff att återkomsten i 70 klubben är högst kortvarig. Tänker inte stanna här en dag längre än nästa onsdag. Vet egentligen inte riktigt varför det blev plus idag. Har egentligen ingenting att skylla på. Var på Äventyrshajk i helgen och maten kanske inte blev den bästa.Men jag gjorde vad jag kunde av situationen tyckte jag. Jaja man skall väl inte ha gått i mål utan att ha med sig erfaarenheten av en plus vecka med sig. Per Elofsson har myntat det bästa uttrycket jag känner till. "Det är bara att bryta ihop och komma igen" och det har jag bestämt mig för.I mål skall jag, det finns inget annat. Å några mer plus veckor tänker jag INTE ha! Nu j****r skall det gå som på räls! Nu tutar och kör vi! Sådetså!
Så då var man då officiell medlem i 60 klubben! Känn på den! Helt fantastiskt underbart. Är så nöjd med mig själv att det inte är riktigt klokt. Veckan som gått har jag varit jättetaggad inför målet och att jag lyckades är jag så tacksam för. Det gjorde att jag har nästa mål inom sikte. Om jag tappar 0,6 kg till nästa vecka tar jag min fjärde stjärna! Så motivationen är fortfarande på topp!!!
Tre stjärnor! Fatta eller! Helt otroligt! Har snart gått ner 10 kg! Denna veckan rasade jag 0,9 kg, vilket jag är mycker tacksam över. Den här veckan är nog den som har varit tyngst hittills. Inte så att jag har slarvat eller så, det har bara varit lite uppförsbacke. Det är inget speciellt jag har varit sugen på, utan det är mest att det är så j***a tråkigt att räkna ALLT man stoppar i munnen. Det är lite ledsamt bara ;-) I helgen köpte jag mig nya jeans. I storlek 40!!!!! När hände det senast? Inte på ett bra tag... Dom är förvisso SNORtighta. Men snart så! Det är härligt att familjen fortfarande efter 3 månader är lika peppade! Nu är det bara resten kvar! Skall bara klara av påskhelgen oxå ;-)
Idag var det -0,1 på vågen. Lite depprimeramde tyckte jag allt att det var. Det är liksom inge kul när man har räknat points slaviskt och man ändå inte får någon utdelning för det. Det är klart att det lönar sig i längden och förhoppsningsvis kommer jag ha tappat lite extra nästa vecka. Men det är ändå lite depprimerande. Det hade varit lättare att ta det om jag hade slarvat med maten... Jaja, det är bara att fortsätta att mala på ;-) Förutom det här nederlaget fungerar det alltjämt bra. Är fantastiskt trött på att snön aldrig försvinner. Jag vill börja springa NU!!! Känns som om när jag äntligen kommer komma ut och springa kommer fettet mitt bara att rinna av kroppen. Utopi? Inte då! ;-) Dagens allra största glädjeämne är ju naturligtvis att mamsen klarade sitt 10 procentiga delmål. Inte illa! Åtta kilo ner...det är grejjer det. Själv har jag 1,6 kilo kvar dit, och det hoppas jag på att fixa innom tre veckor iallafall. Då är jag nere på 73 kilo. Som jag längtar...
Länge sedan jag skrev något. Veckorna rullar på. Tycker fortfarande att det går riktigt bra. Inga större bakslag än så länge. Suget är inte speciellt jobbigt, det är räkningen av points som är det trista. MAn räknar, å mäter, å väger, å hackar, å skalar, och hackar igen. Puh så trist. Men jag inser att det inte finns några genvägar, det är bara att kämpa på. För tjock, det tänker jag aldrig mer bli!!!! Så det så! Har 0,7 kg kvar till min nästa stjärna, och det vore bara SÅ härligt om jag grejjade det till nästa vecka!!!
Första stjärnan, åh, jösses vad skönt det känns. Det är lite läskigt, men det känns nästan som om det går lite för lätt.Är väl medveten om att det kommer bli bakslag under resans gång, och nu går jag bara och väntar på det. Löjligt som bara den. Varför inte bara go with the flow och vara glad över framgångarna. Bakslagen tar vi itu med när de kommer. Så. Basta, nu är det bestämt!! ;-) Lite kul var att jag och mamsen inkasserade våra första stjärnor tillsammans! Jättekul att kunna få dela det stora. Vi vet ju faktiskt på riktigt hur duktig den andra har varit för att kunna fixa sin stjärna. Fler lär det bli, men då kommer vi säkert inte vara så jämna som vi är nu. Jag siktar iallafall på att ta fyra till innan resan är över! Annars om veckan då? Jo, som sagt det går oförskämt lätt. I lördags åt jag chips för första gången på en månad. Gudagott var det och jag vägde noggrant upp varenda smula ;-) Kan tillägga att resten av familjen höll på att garva knäna av sig... Så då lägger vi veckans checklista åt sidan och atr fram den nya fräscha och
Andra veckan till ända och resultatet blev minus 1,3 kilo. Känns riktigt skönt att få betalt för slitet. Eller slit och slit... Suget håller sig alltjämt på avstånd. Förutom i lördags kväll när Maja kom hem från ett kalas och hade en påse chips med sig. Då var det lite jobbigt. Men annars går det riktigt bra på den fronten. En fälla som jag dock har gått i flera gånger den här veckan är följande. Eftersom jag är livrädd att stå utan points när kvällen kommer, snålar jag hela dan. Äter alla mina mål, men äter inte mer points än jag behöver. När kvällen väl kommer är jag så trött på att räkna points att jag bara inte orkar med det. Eftersom jag är rädd att äta för mycket (och jag inte orkar räkna) så låter jag helt sonika bli att äta, utan går och lägger mig istället. INTE bra alls. Så det har varit dagar som jag inte har ätit mina 23 points. Man kan ju spara max 4 om dagen, och de jag har sparat har jag inte heller fått i mig. Och då har jag inte ens räknat bonuspointsen man får när man tränar. En del i problemet är nog att jag är så himla rädd att jag inte kan stoppa om jag sätter igång att äta, att jag hellre låter bli. Låter det sunt??? Bra att jag känner mina svagheter förvisso, men det skapar ju nya problem som inte heller är så hälsosamma. Så veckans utmaning för mig är att jag faktiskt skall se till att få i mig alla mina points. Och att börja räkna träningspoints. Är laddad till tänderna. Har lämnat 80-klubben bakom mig och tar nu sikte på 60-klubben!
Första veckan avklarad och andra besöket på viktväktarna. Vågen stod på 0,7 minus, vilket är helt ok. Trodde nog att det skulle vara lite mer än så, men jag åt middag en halvtimme innan jag vägde mig. Så magen var fullproppad med fullkornspasta. Ingen idé att bli besviken på att det inte var mer. Nästa vecka hade det varit kul om jag kom under åttio bara. Det är bara att ge järnet!!! Veckan har gått bra annars tycker jag. Har slaviskt vägt och mätt allt, vilket rent ut sagt är för ***** tråkigt. Men om jag inte gör det finns det utrymme för fusk. å det vill jag inte utsätta mig för. Inte så här i början iallafall. Sötsug eller annat sug har jag varit helt förskonad från den här veckan. (tackålov!)
Så, då var man inskriven på Viktväktarna då. Det var inte lika läskigt som jag föreställt mig. För elva år sen, när jag gick sist, var det hur mycket folk som helst på varje klass + att jag kände var och varannan kotte. Nu var det betydligt mindre folk och inga kända ansikten. Konsulenten verkade vara rar, men lite väl hurtfrisk. Fast jag antar att det är en nödvändighet att vara det. Iallafall om man skall peppa ordentligt. Vågen stannade på hemska 81.3 kg. Jag är iallafall inte uppe på min maxvikt 86 kilo igen, vilket jag är tacksam för. Det känns jobbigt att väga så mycket, men jag försöker tänka att; det är ju faktiskt sista gången jag ser så stora siffror. Från och med nu kommer det ju bara att sjunka. Så igår kväll blev det till att plugga nu vv materialet. Det är jättestor skillnad på detta och på det dom hade när jag gick sist. Så det är MASSOR av läsa in. Fast jag tror inte att det kommer vara så svårt att lära sig. Det jobbiga är planeringen. Jag tycker att jag har planerat och räknat points i sömnen inatt ;-) Jaja, nu är jag igång iallafall och det känns himla skönt när jag har laddat så länge! Nu är det bara att tuta och köra!
Jaha, då var det dags då. Har laddat ett par veckor nu för vad som komma skall! Den här gången har jag bestämt mig för att Viktväktarna är min metod. Har ju prövat det mesta förrut. Det som har fällt avgörandet till viktväktarnas fördel är främst att jag slipper ha någon våg hemma. Vår pajjade i höstas, vilket var fantastiskt skönt! Jag var helt fixerad vid vågen och ställde mig i princip på den varje gång jag var inne på toaletten. Helt sjukt! Och det fick mig att må pyton. Jag gick ju på viktväktarna en annan gång för massor av år sedan, så jag vet att det fungerar. Det som tog emot då, var att man blev så fruktasvärt matfixad. Du planerar din mat så mycket att du knappt tänker på något annat. Det tyckte jag var jätte jobbigt då. Men såhär tio år senare inser jag att så är det oavsett vilken metod man använder... Jag försöker tänka så här: Alla mina försök att gånger i vikt finns bara till för en sak. Det är för att jag skall lära mig på alla mina misstag, så att nu, när jag skall göra det för sista gången, skall det inte finnas så många fällor att ramla ner i. Nu sjutton är jag beredd!!! Viktväktarna har stängt här i stan på lördag när jag hade tänkt att gå. Så antingen går jag nästa onsdag. Eller så väntar jag till lördagen den 21:a. Får se jag har inte riktigt bestämt mig än. Men fram till dess har jag lite saker jag behöver göra, för att förbereda mig:
Känns som en bra start på det nya året och livet! |